Mosters bebis!
Syrran messade mig vid lunch och sa att hennes hund Milton va på besök. Han bor nu hos en annan familj som har all tid i världen för honom. Han har varit vääääldigt saknad. Jag hann aldrig säga Hejdå när han flyttade. När jag och syster bodde tillsammans i vintras så hade jag hand om honom nästan alla vardagar då syster jobbade och han va min lilla bebis.
Gissa om jag blev glad när jag klev innanför dörren efter jobbet hos syster och möts av världens gladaste hund! Jag tror seriöst att han grät. Han bara stod helt stilla i min famn med huvudet intryckt i min mage och ylade. Eller ja, de lät som han grät. Helt konstigt. Min lilla lilla bebisprins! Det var så underbart att få träffa honom och att han kände igen en. Ush, nu blir jag tårögd. Älskar dig så mycket Milton! Världens bästa och finaste hund. Hade jag haft tid så hade du varit min! Är så glad att jag fått träffa han i allafall. Han va välgödd och såg riktigt lycklig ut!
Lillbebis!
